Mount Oyama Hike

Jag har inte riktigt haft ro att sitta ner och blogga. Har inget jag kan skylla på heller. Tycker egentligen att det är väldigt roligt när jag väl sätter mig. Jag antar att rutinerna inte riktigt har satt sig ännu. Eller de ändrar sig hela tiden. Det tar ett tag att bygga upp en helt ny struktur. Jag håller långsamt på att att bygga upp en hållbar grund med de delar som jag vill ha i mitt liv. Det är en helt fantastisk möjlighet jag har fått att kunna göra detta i min egen takt, att få möjlighet att vara ledig under en lång period. Ibland behöver jag tid för mig själv och ibland får man fånga tillfällen i flykten. Nu har vintern kommit till Tokyo. Inte som vi skulle kalla vinter Sverige. Men det är betydligt kallare än vi är vana vid, så mössa och vantar på från och med nu 😊❄️

Här kommer en uppdatering från min snaste hike. Vilket är något av det  bästa jag vet. Jag, Charlie och några tjejer till från SWEA, gav oss i väg en tidig morgon. Med siktet inställt på Mount Oyama, ca 6 mil hemmifrån. Det är så skönt nu när jag har börjat köra bil att kunna ta sig lite utanför staden.

Precis som på mount Mitake kunde man ta Cable car uppför den första delen av berget. Där stötte vi dock på patrull då hunden var tvungen att åka i bur eller väska upp. Det hade vi inte någon med oss. Men då kunde man låna en, problemet med den var at den endast var något större än en vanlig katttransport. Inte aktuellt att pressa in Charlie i. Så alternativet var nu att även vandra den första sträckan. Detta kan vara bra att veta om man funderar på att åka hit med sin hund.

Vi började således den långa vandringen mot toppen. Det var många, långa och branta trappor och backar. Men vi kämpade oss upp. När man var nästan uppe på toppen så fanns där en utsiktspunkt över mount Fuji. Det är verkligen något speciellt med det berget, magiskt.

När vi väl kommit dit bestämde vi oss för att ta lunchpaus och fundera på om vi verkligen skulle ta oss till toppen eller inte. Efter lite välbehövlig vila och mat så beslöt vi oss för att gå hela vägen upp. Vila kan vi göra en annan dag.

Nedfärden var betydigt lättare, men ändå ganska utmanande. Det var en härlig dag. Men kanske något mer  fysiskt utmanande än jag hade föreställt mig. Inte en hike som jag kommer att göra om på ett tag. Men hlet klart värt besväret. Träningsvärken som jag fick i benen efteråt var inte att leka med 😂

Nu börjar det ju närma sig julen 🎅🏻🎄 Så kanske kommer ett julinlägg med lite bilder från ett julpyntat Tokyo snart 😉

Ha det bra! 🥰

Allt handlar om kontakter

Jag skulle vilja skriva mer här på bloggen men tiden räcker helt enkelt inte till 😉🙈

Det här inlägget tänker jag ägna åt alla mina fantastiska kontakter 😊 Tack för att ni finns! 🙏🥰

Sedan jag flyttade hit så har ju SWEA varit och är mitt mest värdefulla nätverk. Det har jag ju redan tidigare skrivit om. Lär mig ständigt nya saker och får så ovärdeliga tips! ❤️

Men mitt nätverk bara fortsätter att växa och växa.  Mycket tack vare Charlie. Träffade för ett par veckor sedan en Trevlig kvinna från Australien. Vi stannade och pratade en stund eftersom båda hade hund. Hon berättade att hon var med i en grupp som träffas varje tisdag- och torsdagsmorgon i yoyogipark. Några går, några joggar, en del har med barn andra har hund, och de verkade vara ett trevligt gäng. Hon bjöd in mig att delta när jag fick tillfälle. Idag träffade jag dem för andra gången, alltid kul att träffa nya människor! Dessutom delar de ju mitt intresse för motion, djur och natur. Både jag och Charlie har blivit väldigt väl mottagna! ❤️

Ett annat ställe där kontakter knyts är i hundparken! Jag älskar verkligen det ställe, vilket även Charlie gör! Har fått så många trevliga pratstunder och fantastika tips när vi är där. Vilka underbara människor och hundar! Bara idag när jag var där fick jag tips om en bra Soba restaurang i närheten av där vi bor. Skall provas snarast 😋🙏

Och sist men inte minst sätter jag såklart otroligt värde på alla nära och kära hemma i Sverige! Har sagt förut men det tål att sägas igen! ❤️

Skickar ett helt gäng med blommor till er alla 🥰❤️💐🌸🌼🌹🌷🌺🌿

Hiking i Japan

Igår var jag med några härliga SWEA-tjejer till Mount Mitake för lite hiking. Så himla underbart! Finner inte riktigt ord. Naturen här är ju inte lika lättillgänglig som den var hemma i Sverige men att den finns. Och att åtminstonde då och då få komma ut bland skog och berg, gör stor skillnad för mig! Har ju börjat köra lite bil nu, så det öppnar ju upp helt nya möjligheter.

Mt Mitake ligger bara några mil utanför Tokyo och det går lätt att ta sig dit med bil eller tåg. Om man inte vill gå uppför berget kan man åka ”cable car”. Det bästa av allt är att det går alldeles utmärkt att ta med sig hunden upp 😊👍🐾 Turen tar ca 10 minuter och det är väldigt brant. Väl uppe väntar en storslagen utsikt! Den här årstiden bjuder dessutom på ett fyrverkeri av färger. Bilderna gör ju tyvärr inte verkligeheten rättvisa, men man kan få en uppfattning.

Uppe på berget ligger en liten by och ett tempel, därifrån utgår flera vadringsleder runt berget. Vi stannade till och tittade på templet och därefter gick vi ut i skogen på vår vandring. Bara en liten bit in på leden fanns det ett litet matställe, där man kunde köpa något litet att äta eller dricka. Vi satte oss i närheten och åt våran medhavda matsäck/bentolåda.

Det var verkligen en helt underbara dag! Och vädret var helt perfekt för en vandring. Så det kommer nog att bli många fler vandringar framöver.

Ha det fint! Vi hörs! 😘🥰🍂

Följ oss gärna på instragram

@chani76

@whippetonthemove

@sweajapan

länk till mt Mitake turistguide:  http://mitaketozan.co.jp/eng2014/

 

Besök från Sverige

Nu har vi bott i Tokyo i drygt 3 månader. Fast det känns som mycket längre på något sätt. Har ju hänt så otroligt mycket på den här tiden. Får fortfarande tillfällen av ”overklighetskänsla”, att jag faktiskt bor här.  Men så är det ju. 🙃

I början av veckan kom min bror hit på besök, första besöket från Sverige. Det är väldigt roligt! Har varit runt och visat upp valda delar av Tokyo 😊 Sen har han skött en hel del sightseeing på egen hand.

I helgen har vi varit en sväng utanför Tokyo, ner mot Kanagawa, till stranden. Hade en helt magisk dag! Charlie fick springa på stranden och vi badade fötterna. Det hade absolut gått att bada, över 20 grader i havet.  Men eftersom vi inte känner till det så vågade vi inte det, kan finnas jelly fish m. m.

Är väldigt roligt att ha brorsan på besök, blev lite av en boust för humöret. Får se hur det blir när han skall åka hem 😉😬

Och vilket väder Tokyo har bjudit på den här veckan. Sol och runt 20 grader varje dag! Konstig känsla i början av november. Vad som nästan känns ännu mer konstigt är att det redan julpyntas för fullt. Lampor och granar börjar fylla Tokyo med julstämmning.

Ha en riktigt skön vecka! Vi hörs!

😘

Vardagsliv och reflektioner

Har varit lite inaktiv på bloggen. Har väl så smått börjat känna av den berömda svackan som ofta infinner sig efter ett tag, när det sker en stor omställning i livet. Det är egentligen inget som går att ta på utan mer bara att jag känt mig lite allmänt låg. Ingen direkt lust att ta tag i saker. Vi visste ju att detta skulle komma, blivit varnade av andra😬. Så jag känner mig egentligen inte särskilt orolig. Efter regn kommer solsken 🌧🌤 Är det inte så man brukar säga 😉

Det jag saknar allra mest är såklart  mina vänner och familj! Därefter så är det skogen jag saknar mest. Och att bara kunna gå direkt utanför dörren och kunna mötas av naturen. Det gör nästan lite ont ibland. Men det var jag ju också väldigt medveten om att jag skulle göra. Försöker trösta mig med att skogen finns kvar. Ni som känner mig vet att jag inte är någon storstadstjej. Är ganska trött på asfaltsdjungeln. Även om det finns allt här i Tokyo och då menar jag verkligen allt! Så tycker jag nog att Partille vinner i längden 😆 Men det är ju om ni frågar mig då!

Men det är mycket som är bra också, vädret t ex, är ju helt fantastiskt. Nu när hettan har släppt sitt grepp och lämnat plats för den underbara hösten! Och maten, även om det fortfarande är ett mindre företag att handla.

Jag har väl helt enkelt börjat landa i Japan/Tokyo nu och måste ta tag i de känslor som dyker upp. Jag är så otroligt glad och tacksam för de vänner jag har börjat få här, de gör det så mycket lättare och roligare. Sedan är jag också väldigt glad att jag fortfarande har så mycket kontakt med mina vänner och familj i Sverige. Det gör mig så fantastiskt glad när ni hör av er. Jag är ju trots allt bara ett samtal bort.

I veckan som gick var Magnus i Sverige och jobbade, då fick jag känna på att vara gräsänka en vecka.  En vanligt inslag i livet för en expathustru 😉 Det bästa var när han kom hem igen! Och dessutom hade med sig Choklad, godis, torrjäst och lite annat som är svårt att få tag i här. Rena julafton!

Det har väl inte riktigt gått som jag hoppades med cykelkärran. Charlie tycker fortfarande att den är väldigt obehaglig att åka i, men vi tar det i små steg. Vi tar det väldigt lugnt och Charlie får växelvis gå bredvid cykeln eller åka i kärran.

Den här helgen är jag återigen ensam, även barnen har lämnat mig 😉 Alla killarna har åkt på weekendtrip till Seoul. Så jag och Charlie får mysa på egen hand. Då blir det promenader och Rom-Com för hela slanten 😂 Så nu skall jag gå och tappa upp ett bad, lite bubbel och äta lite middag innan kvällspromenaden och TV-soffan.

Ha en riktigt härlig helg!

😘

Burley Cykelkärra

För nästan två månader sedan beställde vi en cykelkärra till Charlie. Den har tyvärr varit slut överallt så vi fått vänta. Men i söndagskväll kom den äntigen.

Den här veckan har vi ägnat åt att låta Charlie vänja sig vid kärran. Så länge den stod still inomhus så tyckte han att den var väldigt trivsam.

När vi tog ut den och kopplade den på cykeln var det inte lika roligt. Vi har varit ute på några kortare turer. Han tycker att den är ganska läskig och blir väldigt glad när han får komma ut. Då jag mestadels gör detta på egenhand, har det tyvärr inte blivit någon film när vi är ute. Skall se om vi kan få till det 😉.

Igår cyklade vi till en närliggande park, ca 2 km, Arisugawa-no-miya Memorial Park. Väldigt vacker!

Charlie åkte en bit i kärran och fick sedan gå bredvid en stund. Det tyckte han bättre om. Men bara han vänjer sig vid den så skall det nog gå bra, hoppas vi.

På återseende 😙

Jordbävningslarm, vad händer?

Inatt var jag nog med om en av de absolut läskigaste händelserna i mitt liv. Strax efter midnatt väcks jag av att någon skriker på japanska. Jag blir helt skräckslagen och börjar själv ropa på hjälp. Magnus vaknar och undrar vad som står på. Först trodde jag nog att det var någon i rummet. Men efter ett tag upptäcker jag att det är telefonen som låter. Tittar på den. Ser att det står nödsituationsvarning och sedan en text på japanska. Känner totalförvirring. Hör kort efter att någon signal ljuder på utsidan. Vad händer, kommer vi att dö? Skall vi väcka barnen? Magnus översätter meddelandet via google translate. Se bilden nedan.

Googlar då vidare till Japans meterologiska sida och ser att det har varit ett skalv i Chiba på ca 4,6 (på richterskalan). Ok, vad häder nu? Kommer det mer? Vad skall vi göra? Tittar ut genom fönstret, verkar lugnt på utsidan. Ingen panik har utbrutit. Känner oss väldigt förvirrade? Bestämmer oss efter ett tag för att sova vidare. Det var ju lättare sagt än gjort. Men efter ett tag har jag i alla fall lyckats somna om.

På morgonen kände jag mig fortfarande ganska omtumlad, vad var det egentligen som hade hänt. Kändes skönt att se på facebook att fler vaknat av larmet och dela uplevelsen.

Vi kände inte av skalven som var under natten. Men det var en väldigt otrevlig upplevelse. Har nu i efterhand förstått att det är väldigt ovanligt att larmet utlöses på telefonen på det här sättet. Och att det är något som sker automatiskt baserat på en beräkning som sker innan skalvet.  I stort sett kan man säga att en varning går ut om skalvet beräknas vara mer än 5 på richterskalan. (Wikipedia)

Barnen hade sovit igenom hela händelsen och var helt ovetande om nattens dramatik när de vaknade på morgonen.

En sådan här upplevelse får ju en att tänka till och bli ännu mer tacksam för varje dag. Ta hand om varandra och njut av de stunder som är bra!

また ね 😘

Lugnet efter stormen

Idag är det lugnet efter stormen. Vi vaknade upp till en strålande vacker morgon med sol, värme och en lätt bris.

Men under natten har en tyfon återigen dragit över Japan. Här i Tokyo har vi ändå klarat oss väldigt bra, då vi låg i ytterkanten av tyfonen. Men rejäla stormbyar har dragit in. Jag har varit vaken flera gånger under natten och hört hur vinden har rivit och slitit i huset och träden. Så det var ändå  ganska förvånande att se att de största skadorna som skett under natten har varit några knäckta grenar och omkullfallna cyklar.

Något som även förvånar och fascinerar mig är hur snabbt de är ute för att rensa upp på gator och i parker. Redan innan klockan 8 har de på många ställen varit ute och krattat upp löven sopat ihop grenar.

För övrigt har det varit mycket lugnare i trafiken på morgonen. Alla tågen slutade gå igår kväll vid åtta. Sedan började trafiken rullar igång så smått strax innan sju imorse.

Så till barnens besvikelse blev det att ge sig av till skolan. När det nu ändå kom en tyfon kunde man ju någon nytta av den, tyckte de 😉

Om man känner sig rädd eller orolig? Ja, det är väl lite både och. Lite skräckblandad förtjusning skulle man kanske kunna säga. Det är klart att det man inte önskar sig en naturkatastrof, men på något sjukt sätt känns det också lite spännande.

Det som gör att man känner sig lugn är att det är japanerna som vi har pratat med verkar ta det med ro. Klart man skall vara förberedd, men oftast verkar det gå ganska bra, så även denna gång.

Njut av dagen, det tänker vi göra!

またね 🤗😎

Parkliv, vardagsmotion och yoga

Sitter just nu ute på terassen och skriver på bloggen. Haft en underbar höstdag i Tokyo.  De som bott här en längre tid säger att oktober brukar vara fantastiskt, ser fram emot det.

Har ju tidigare skrivit om de otaliga parker som finns. Som sagt så finns utplacerade lite var stans i staden. En del är stora och andra små. Det som gör mig så lycklig är att folket här upskattar dem så mycket och värnar om dem. Det är alltid rent och snyggt och de används flitigt av gammal som ung och alla däremellan. Användningsområdet är allt från cykling, joggning, promenader, yoga, karate, bollsporter, picnic, bara sitta på en bänk och njuta av lugnet m.m. Det är så härligt att se.

Det är många som är i parkerna på morgonen så på våra morgonpromenader ser vi mycket folk. Häromdagen såg jag en man i vit skjorta, svarta kostymbyxor och portfölj, ställa ner sin väska och häva sig upp i en ställning och göra några pull ups. Skulle ju aldrig hända hemma. Men här är det som en naturlig del i vardagen att röra på sig. Ingen verkade tycka att det var något konstigt med det.

Ganska ofta träffar vi på samma människor som har det i sin dagliga rutin att besöka parken. En lite äldre man som vi ofta träffar på, brukar utföra taichi. De första gångerna tyckte Charlie att det var lite konstigt och ville gärna stå en stund och glo, men nu släger han bara en snabb blick och går sedan vidare. ”Jaha det vara bara han” 😂

Som jag nämde tidigare har jag ju gått med i SWEA Japan och har tack vare det kunnat ta upp mitt yogaistruerande igen. Det var så roligt. Hade en första yogastund, med en liten grupp hemma i mitt vardagsrum igår morse. Det var så mysigt och det har ju också fått mig att ta tag i yogan på allvar. Så det hoppas jag att jag kan fortsätta med.

Känns väldigt lyxigt att ha så stort vardagsrum/egen yoga studio.

Ha en riktigt härlig helg! Får kanske passa på att mysa lite inne, verkar som det skall bli en del regn i både Tokyo och i Sverige under helgen!

また ね 😘

Weekend i Tokyo

Vi har haft en bra helg. Det är alltid kul att hitta på något samtidigt som det för Magnus och killarna är skönt att vara hemma och ta det lite lugnt efter en intensiv vecka. Vi Känner ingen stress över att se oss omkring och hitta på saker. Vi skyndar långsamt 😉 Har ju trots allt ett tag på oss.

Fredagen bjöd på ihållande regn.

På lördagen, som även den var ganska grå, tog vi en tripp ut till hamnen.

Tycker att Tokyo är riktigt vackert i det grådisiga vädret. Vid hamnen finns en fin strandpromenad och många olika shoppingcenter.

Till Lunch åt vi, en av många av mina favoriter i det japanska köket, tempura 😋

Efter det blev det mer Shopping. Besökte den vackraste galleria jag sett, ”Venus Fort”.

På söndagen blev det åter igen en tur till Yoyogi park. Det är verkligen ett underbart ställe. Vi blev så glada när vi redan på vägen in i hundrastgården träffade en whippet. Döm av våran förvåning när vi träffade inte bara en utan två whippets till när vi väl kom in. Efter bara en liten stund dök det upp två till  😃 Så totalt var det 6 st whippets, Charlie inkluderad. Rena whippet paradiset. Tyvärr fick jag inte med alla Whippets på bild. Avslutar detta inlägg med lite glada hundbilder, på de som fastnade 😉

またね 😘